
Redan 1992 fick Annika Carlsson-Kanyama upp ögonen för konsumtionens miljöpåverkan. Nu har hon nyligen valts till talesperson för Klimataktion.
Vad vill du göra med uppdraget?
- Jag vill bidra till att göra Klimataktion känt som en folkrörelse för klimatet och som en arena där människor kan diskutera vad vi kan göra för att minska växthusgasutsläppen, både hemma, på jobbet och i kontakt med politiker.
Studier visar att väldigt många i Sverige ser allvarligt på klimatförändringen och är beredda att agera för minskade utsläpp.
Klimataktion skall vara ett väl känt forum för diskussioner, aktioner och studier och vi skall vara kreativa och okonventionella när det gäller arbetsformer och spridning av resultat.
Hur kom du att intressera dig för klimatfrågor?
- Jag har varit intresserad av miljöfrågor hela mitt vuxna liv och arbetat inom miljöområdet sedan slutet av 1980-talet, först som miljöinspektör och sedan som forskare. I och med Agenda 21 som kom 1992 fick mina kollegor och jag upp ögonen för konsumtionens miljöpåverkan, vilket ledde till att vi uppmärksammade de problem som den kan medföra.
Jag har följt IPCC:s analyser över åren, sett hur man uttryckt sig med allt större säkerhet om att människan orsakar klimatförändringen och samtidigt sett hur frågan klättrat på den politiska dagordningen till att nu bli en av de stora frågorna i samhället.
Vilken typ av konsumtion som belastar klimatet har uppmärksammats minst?
- Vi borde äta mindre kött, här återstår mycket att göra.
Hur ska Klimataktion nå ut och engagera fler?
- Genom att erbjuda former för dialog och aktion riktad till olika målgrupper - vi kanske skulle fundera på en behovsanalys?
Nämn något positivt som händer på klimatområdet!
- När det gäller koncentrationen av växthusgaser i atmosfären finns det inget att glädja sig åt, tyvärr. Och konsumtionstrenderna pekar åt fel håll. Men den stora medvetenheten om klimatproblemet är positiv, den skapar en plattform för att diskutera åtgärder.


Klimataktion på Twitter



