Solig världsmiljödag i Stockholm

Aktivitet

Solig världsmiljödag Manifestationen Det finns ingen planet B - Ställ om! hade stor konkurrens av Marathonlopp, anarkistisk bokmässa, Area turns red i Tantolunden och annat ståhej. Ändå dök det upp en hel drös med vitklädda människor på Norra bantorget vid halvfyratiden i lördags, den 5 juni. En massa vita balonger med texten Det finns ingen planet B delades ut till höger och vänster. Trumgruppen Baquetums sköna gung fick det att börja rycka i de flestas armar och ben. Och den vita sopdraken, som angjorde planet A denna dag, tog sjävsäkert rollen som galjonsfigur under den koreograferade promenaden nerför Drottninggatan, som var smockad av shopaholics och helgflanörer.

Hela följet, inklusive en del nyfikna och inspirerade åskådare, ringlade ner på Sergels torg en liten stund efter halv fem. Efter en spontan torg-dans, inledde Inger Raaby och Samuel Jarrick med att ge några förslag på vad den genomgående vita färgen kunde tänkas symbolisera och att slå ett slag för att fortsätta kampen för planet A. Därefter höll Kajsa Ekis Ekman ett eggande tal om hur engagemanget för klimatet kan spridas och vilka olika medel som finns för att påverka. Baquetum lät så åter trummorna dundra. Sedan äntrade Birger Schlaug talartribunen. Hans huvudbudskap var att vi måste börja skilja på tillväxtsamhället och utvecklingssamhället. Och att politikerna måste lära sig den skillnaden om vi ska kunna skapa ett hållbart och bra liv. Sen var det Maria Loxbos och Sophy Elevalls tur att tala. Maria menade bland annat att även om klimathotet inte hade funnits hade det funnits en massa bra anledningar att ställa om. Sophy beskrev en rad exempel på inspirerande initiativ som redan tagits på olika håll i världen för att få till en omställning.

Carmen Blanco Valer från Latinamerikagrupperna rapporterade bland annat från folkets klimatmöte i Cochabamba, Bolivia, tidigare i vår och om hur intimt sammankopplad klimatfrågan är med ursprungsbefolkningarnas rättigheter och klimaträttvisa m.m. Vid halv sextiden dök Naturskyddsföreningens cykelmanifestation upp på plattan tillsammans med Pär Holmgrens elmopedturné. Den 350 km långa turnén har kombinerats med några framträdanden med kabarén Sweet Dreams. Där ingår förutom Pär Holmgren även Anna Jonsson, Sara Nilsson och Staffan Lindberg. Kvartetten gav ett smakprov på sin föreställning, berättade om turnén och varför siffran 350 är så viktig.

Göran Bryntse från Folkkampanjen förklarade varför Kärnkraften är en så förlegade energilösning och varför den aldrig heller kan bli någon lösning på klimatrisen. Därefter avslutade Per-Anders Jande från Köttfri måndag med att visa på det ohållbara med en ökande köttkonsumtion, både om vi vill minska svälten i världen, stoppa klimatförändringarna och hejda regnskogsskövlingen.

Till sist blev det dags för en liten spontan enkät.

Inger och Samuel frågade de samlade rakt ut:

Ska vi äta kakan eller ha den kvar?

HA DEN KVAR!

På frågan: Motorvägar eller kollektivtrafik?

KOLLEKIVTRAFIK!

På frågan:

Kärnkraft eller förnybart?

FÖRNYBART! (någon ropade fussionskraft)

På frågan:

Kortsiktigt tillväxt eller långsiktig hållbarhet?

LÅNSIKTIG HÅLLBARHET!