Månadens Klimatkommentar

Klimatnationalism, det nya inneordet.

Nationalism är ett ord som jag alltid hoppar till inför. Jag får ofräscha bilder i skallen av intolerans, murar, chauvinism, rasism, nassar, romantiska idéer om blod och jord, eller bara banala fantasier (som jag själv då och då hemfaller åt) om att det var VÅR förtjänst att elva killar med en boll långt borta gjorde Måååål. Visst finns det många platser på jorden där den efterlängtade och fullt berättigade befrielsen undan kolonialism och annat förtryck skett under nationens flagg. Och visst kan man väl tycka att det är rätt harmlöst att digga stenarna där barn man lekt. Men faktum kvarstår: Undersökningar visar att ju mer nationalistiskt ett land är, desto mer rasism finns där.

Så nej, jag gillar inte nationalism något vidare. Och skulle verkligen inte vilja bli kallad nationalist själv. Därför är det kanske inte så konstigt att jag hoppar till när ett nytt ord börjar poppa upp här och var i debatten. KLIMATNATIONALISM. Smaka på det. Senaste exemplet är bara från här om dagen på DN debatt, där ingen mindre än miljöministern själv, Andreas Carlgren, använde ordet för att beskriva rätt olikartade aktörer.

http://www.dn.se/debatt/sa-ska-sverige-driva-pa-usa-och-kina-om-klimatet-1.1144349

"Den [klimatnationalismen] visar sig hos de stora utsläppsekonomierna som inte accepterar bindande utsläppskrav. Den visar sig också hos vänsteroppositionen och miljökritiker, som påstår att klimatinsatser i mindre utvecklade länder är försök från den rika världen att köpa sig fri från klimat­ansvar."

Hmm...

Här finns en hund begraven: Vad har egentligen de aktörerna gemensamt? USA, Kina, vänster-oppositionen i Sverige och till sist en annan intressant grupp: MILJÖKRITIKER. Kan man verkligen säga att just dessa kännetecknas av en särskilt stor halt av klimatnationalism?

Även Centerns ungdomsförbund, CUF, som gjort sig kända/ ökända för sin kaxigt höger-rebelliska devis Fuck facket for ever använde ordet klimatnationalism i en debattartikel nyligen.

http://www.newsmill.se/node/14690%23comment-120892

En anledning till att jag inte brukar gilla nationalism något vidare är att den ofta yttrar sig i att försöka smita undan internationellt ansvar med hänvisning till den egna nationens intressen. Här kan man lugnt ge Carlgren rätt när det gäller Kina och USA, två länder som varit mer än lovligt trilskande under de livsviktiga klimatförhandlingarna (även om begreppet stora utsläpparnationer är lite missvisande eftersom USA:s carbon footprint per innevånare är nästan tio gånger högre än Kinas. http://www.carbonfootprintofnations.com/content/calculator_of_carbon_footprint_for_nations/ )

Men frågan är på vilket sätt det kan ses som nationalism att som miljörörelsen (som jag antar att Carlgren tänker på när han skriver miljökritiker) kräva en ansvarsfull klimatpolitik på hemmaplan av sina valda politiker. På vilket sätt skulle det gynna svenska nationella intressen om Sverige plötsligt bestämde sig för att kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser? Visst det skulle säkert skapa ett bättre samhälle, men nationalism? Nja. Det är ju inte direkt så att man kan rädda klimatet hemma i gamla Svedala separat.

Frågan är vem det är som är "klimatnationalist" egentligen. Är det den som, likt den svenska regeringen, med hjälp av olika kryphål försöker försvaga utsläppsmålen, driver på för att tillgodoräkna sig en stor del av utsläppsminskningarna utanför EU, bygger enorma motorvägar för att gynna svensk tillväxt, samt vill använda pengar ur biståndsbudgeten till klimatåtgärder i tredje världen i stället för en rejäl separat klimatfinansiering utöver biståndet? Eller är det "miljökritikerna", som kräver att Sverige omedelbart börjar omställningen till ett fossilfritt samhälle på hemmaplan OCH kraftigt ökar finansieringen till klimatåtgärder i syd?

Klimatnationalism är det senaste i raden av kreativa ord, som troligen syftar till att misskreditera röster som ifrågasätter. Den som inte gillar regeringens bristfälliga klimatpolitik är klimatnationalist, naiv, okunnig, alarmistisk, ute efter att knipa billiga poäng osv osv.

Fast tänk om det är tvärtom. Tänk om det är MILJÖKRITIKERNA som har rätt...Jag kommer att tänka på en gammal rolig slogan: Vill DU att en massa skäggiga miljömuppar ska säga "Vad var det jag sa?" om 30 år...

Om det ska vara möjligt att jobba tillsammans för att försöka hejda det största hotet mot civilisationen någonsin, tror jag att det är viktigt att man är noga med orden.

Ty det dunkelt sagda är ofta det dunkelt tänkta...

Samuel Jarrick - Talesperson för Klimataktion