60...59...58...57...
Nedräkningen har börjat - Det är upp till svenskarna nu!
Den 7 december i år inleds ett av de viktigaste toppmötena i historien. Då ska världens ledare träffas i Köpenhamn och försöka enas om framtida begränsningar av de klimatpåverkande utsläppen. För att våra samhällen och ekosystem ska överleva krävs ett avtal om kraftiga utsläppsbegränsningar och för att detta ska vara möjligt krävs att bördorna fördelas rättvist. Störst utsläppsminskningar måste ske i de rika länderna, som står för de överlägset största utsläppen per capita. Det är också de som måste leverera omfattande resurser för omställning till klimatsmarta energisystem och anpassning till klimatförändringarna i de fattiga länderna.
Eftersom Sverige är ordförandeland i EU, har vi som bor i Sverige särskilt stora möjligheter att påverka förhandlingarna. De erfarna NGO-företrädarna Martin Khor och Meena Rahman från South Center respektive Third World Network som suttit med vid otaliga klimatförhandlingar går så långt som att säga att det är upp till svenskarna nu, i kraft av EU-ordförandeland. Det är nu vi måste visa världens ledare att vi känner stark oro över planetens tillstånd och kräver att politikerna tar vetenskapens varningar på allvar. Klimataktion arrangerar tillsammans med många andra debatter och protester i Köpenhamn under toppmötet. Följ med!
Varför är Köpenhamnsmötet så viktigt?
På toppmötet i Köpenhamn (COP 15) i december i år, ska nya åtaganden om utsläppsminskningar göras, som ska börja gälla när den nuvarande åtagandeperioden inom ramen för Kyotoprotokollet avslutas år 2012. Om inte de nya åtagandena blir betydligt kraftfullare än tidigare, riskerar vi katastrofala klimatförändringar.
Kyotoprotokollet undertecknades 1997 och var det första internationella avtalet om bindande utsläppsminskningar. Under dess första period - mellan 2008 och 2012 - ska 36 länder minska sina utsläpp av växthusgaser med sammanlagt 5,2 procent i jämförelse med år 1990. Dessvärre är denna utsläppsminskning nästan helt obetydlig i jämförelse med den enorma utsläppsökning som globalt har ägt rum sedan 1990.
Enligt ledande klimatforskare måste de globala utsläppen börja minska inom en snar framtid. Därför är det helt nödvändigt att mötet i Köpenhamn enas om ett avtal om kraftiga utsläppsbegränsningar, främst i den industrialiserade världen. Om de globala utsläppen inte snart når sin kulmen kan det vara för sent att rädda våra samhällen undan en okontrollerbar klimatförändring.
Ett Köpenhamnsavtal kommer också sannolikt att innehålla en rad viktiga beslut kopplade till utsläppsminskningarna: vilka länder som ska omfattas, hur mycket olika länder ska minska sina utsläpp samt hur mycket de rika i-länderna ska betala för anpassningsåtgärder och tekniköverföring till u-länderna. Resultatet kommer att vara helt avgörande för om avtalet uppfattas som rättvist och därmed får acceptans i de fattiga länderna.
Det finns mycket som behöver förbättras i dagens klimatregim, och framför allt måste utsläppsminskningsåtagandena höjas väsentligt. Det är därför Klimataktion - tillsammans med många andra i såväl Sverige som internationellt - uppmanar så många människor som möjligt att manifestera sin oro och vilja att hejda klimatförändringarna i samband med toppmötet i Köpenhamn den 7-18 december 2009.
Som verksamma i Sverige har vi en särskild möjlighet att påverka klimatförhandlingarna. EU är en mycket viktig maktfaktor i dessa sammanhang, och Sverige är under hösten 2009 ordförandeland i EU. Sverige har alltså möjlighet att visa ledarskap genom att uppmana andra länder att höja ambitionsnivån. Än så länge har det inte skett. Därför måste vi uppmana regeringen att använda ordförandeskapet på rätt sätt.
Våra krav
Klimataktions krav på Sveriges regering och klimatförhandlarna i FN är:
- Halvera i-ländernas utsläpp till 2020 (jmf 1990)
- Minska de globala utsläppen med 90 procent till 2050 (jmf 1990)
- Minst en procent av i-ländernas BNP i "klimatbistånd"
Ingen kan idag säga hur stora och snabba utsläppsminskningar som krävs för att jorden ska undgå farlig klimatförändring, då uppvärmningen riskerar att sätta igång processer som får klimatförändringarna att rusa iväg självmant utan att vi kan bromsa dem. Forskarna vet inte exakt hur mycket temperaturen ökar vid en given ökning av koldioxidhalten i atmosfären, och de vet inte exakt hur ekosystemen reagerar på en viss temperaturökning. Men vad vi vet är att vi redan nu är ute på farligt vatten - i värsta fall är det rentav redan försent. Redan smälter Arktis havsis bort och permafrost tinar och släpper lös enorma mängder av växthusgasen metan, vilket tyder på att farliga klimatförändringar redan är på väg att sätta igång.
Dagens globala genomsnittsliga temperaturökning är ca 0,8 grader över förindustriell nivå. Sveriges riksdag, EU och många andra länder och organisationer har gjort bedömningen att 2 grader är den gräns vid vilken farliga klimatförändringar riskerar att utlösas, och därför har ett mål om högst 2 graders temperaturökning varit ett vanligt krav i de internationella klimatförhandlingarna. Men ledande klimatforskare som James Hansen vid Nasa menar att senare forskning talar för att temperaturmålet snarare borde sättas vid 1,7 grader. Eftersom redan gjorda utsläpp sannolikt kommer att öka temperaturen till åtminstone 1,3 grader blir bromssträckan väldigt kort.
James Hansen och andra forskare bedömer att atmosfärens halt av koldioxid måste minska ner till 350 ppm (miljondelar) för att planeten ska undvika okontrollerbar klimatförändring. Det blir tufft eftersom koldioxidhalten nu är uppe i 387 ppm och kraftigt ökande. Samtidigt hävdar en annan ledande forskare, Malte Meinshausen, att även 350 ppm innebär en betydande risk för att temperaturen stiger över 2 grader. För att vara helt trygga krävs förmodligen att atmosfären återfår den koldioxidhalt som den hade innan den industriella revolutionen, det vill säga omkring 280 ppm.
Om atmosfärens koldioxidhalt ska kunna sjunka måste våra utsläpp vara mindre än ekosystemens förmåga att absorbera koldioxid. Det innebär att mänsklighetens nutida utsläpp på omkring 50 gigaton koldioxid per år måste minska till under 5 gigaton, alltså med över 90 procent. Den svåra frågan är alltså hur snabbt detta måste ske för att undvika farlig klimatförändring. Vårt svar baserar sig inte heller bara på forskningsresultat utan även på värderingar. Hur stor risk är vi beredda att ta med våra samhällen och ekosystem - med livet på jorden som vi känner det? Klimataktion anser att den vetenskapliga osäkerheten motiverar att vi använder en stor säkerhetsmarginal. Vi vill inte spela lotto med jordens ekosystemen och samhällen som insats och anser därför att utsläppen måste minska så mycket och så snabbt som är mänskligt möjligt.
Klimatfrågan är global till sin karaktär och kräver åtgärder i alla länder. Det är inte sannolikt att utvecklingsländerna skulle gå med på att minska sina utsläpp om det innebär att de förblir fattiga. Därför kräver drastiska utsläppsminskningar att bördorna fördelas rättvist. I FN:s klimatkonvention formuleras det som att hänsyn ska tas till ländernas olika historiska ansvar för klimatkrisen och deras ekonomiska förmåga att bidra till en omställning. Eftersom de rika länderna står för den absolut största delen av de historiska utsläppen och dessutom har störst ekonomisk förmåga att betala för utsläppsminskningar innebär det att våra länder måste ta täten. Klimatomställningen får inte hota den sociala och ekonomiska utvecklingen i fattiga länder - tvärtom bör den ses som ett tillfälle att förstärka utvecklingen, men se till att den görs ekologiskt hållbar.
Att siffersätta ambitionen att minska utsläppen så mycket och så snabbt som är mänskligt möjligt är svårt och grundar sig på bedömningar. Men Klimataktion anser att det är möjligt - och därför nödvändigt - att de rika i-länderna åtminstone halverar utsläppen av växthusgaser till år 2020 (i jämförelse med 1990). De måste därutöver betala teknologiöverföring till de fattiga länderna så att utsläppen begränsas även där. De måste vidare betala för nödvändiga anpassningsåtgärder till klimatförändringarna i Syd. Klimataktion anser att 1 procent av de rika ländernas årliga bruttonationalprodukt - utöver dagens biståndsbudget - är en rimlig summa att betala för utsläppsminskning och anpassningsåtgärder i fattiga länder.
Klimataktion menar vidare att det är möjligt - och därför nödvändigt - att minska de globala utsläppen med 90 procent senast till år 2050 (i jämförelse med 1990). Det skulle tyvärr inte innebära att risken för skenande klimatförändring elimineras, men ger oss ändå betydligt bättre odds än de förslag som nu diskuteras inom FN-systemet, som exempelvis en halvering av utsläppen till 2050. Våra långsiktiga mål måste förstås justeras utifrån nya forskningsrön.
The Final Countdown - Uppdrag rädda världen
Under hela året fram till toppmötet har Klimataktion drivit kampanjen The Final Countdown - nedräkning till Köpenhamn. Vi har arrangerat klimatfestivaler, klimatlördagar, upprop, bokförsäljning, gräsrotslobbying och mycket annat. Under de sista månaderna före toppmötet ökar vi trycket. Blir vi tillräckligt många nu kan vi skriva historia.
I Sverige samarbetar vi med en rad organisationer inom den gemensamma kampanjen tcktcktck. (länk) www.tcktcktck.se kring olika konkreta projekt inför Köpenhamn och vi har också ett stort internationellt samarbete inom GCCA. www.gcca.org
Man behöver inte vara naturvetare eller klimatexpert för att bli en viktig del i klimatrörelsen, varje oroad medborgare kan göra en oerhörd nytta. Bli en del av kampanjen du med, vårt arbete blir vad våra medlemmar och aktivister gör det till och alla kan göra något, själv i sin vardag eller tillsammans med andra.
Kontakta oss för mer information. http://klimataktion.se
E-post: finalcountdown@klimataktion.se
Samarbeten
GCCA - Global Campaign for Climate Action
GCCA ar ett relativt nytt initativ som syftar till att mobilisera civilsamhället och få igång opinionen till stöd för en kraftfull omställning och snabbt agerande, för att rädda planeten undan farliga klimatförändringar.
I GCCA ingår stora internationella organisationer som Union of Concerned Scientists, Pew Environment Group, Oxfam International, Greenpeace International, Christian Aid, World Council of Churches, World Wildlife Fund, 350, Avaaz, E3G, Global Humanitarian Forum, Global Call to Action against Poverty, och ledande folkrörelser i över 30 länder.
GCCA är alltså en sammanslutning av organisationer. GCCAs kampanj inför toppmötet, och det som syns utåt mest är tcktcktck.
Klimataktion ingår i GCCA - Sverige, som är den svenska sammanslutningen av organisationer med siktet inställt på Köpenhamnstoppmötet.
Tcktcktck - nedräkningskampanjen inför Köpenhamnstoppmötet
Tck tck tck är kopplat till GCCA och är paraplyet för alla utåtriktade aktioner som sker inför toppmötet i Köpenhamn. I princip är det upp till vem som helst att arrangera en aktivitet och kalla den för en tcktctck-aktivitet.
Inom Sverige finns också en samordning av aktioner och evenemang inom tcktcktck. För att följa vad som händer i Sverige, läs gärna mer på den gemensamma hemsidan: http://www.tcktcktck.se
12 december-inititativet
12 december-initiativet ar den internationella samordningen och uppmaningen till alla privatpersoner och organisationer världen över att delta i den stora demonstrationen den 12 december i Köpenhamn under toppmötet. Klimataktion är med och har även skrivit under 12 december-initiativets manifest om ett kraftfullt och rättvist klimatavtal.
Påverka våra politiker
Vi har ställt ett antal konkreta frågor till de svenska riksdagspartierna. Om du klickar på länken här ovan kan du se de svar som inkommit hittills, vi uppdaterar allteftersom de hinner svara och kommer att jaga alla tills vi får svar. Genom våra länkar till partiernas klimatpolitik kan du dessutom lätt se vilka som kommit igång med klimatfrågan och vilka som behöver påverkas mer.
Det är oerhört viktigt att våra folkvalda känner att det finns ett tryck i klimatfrågan så att de kan och vågar fatta radikala beslut. En utgångspunkt kan vara de ledamöter som representerar partier du sympatiserar med och/eller de som kommer från din ort. Vissa ledamöter är av olika skäl viktigare att påverka än andra och naturligtvis är de regeringsbildande partierna av yttersta vikt.
Du kan påverka:
Det är inte omöjligt att påverka våra valda makthavare, tvärtom. Många bäckar blir en stor å, mejl eller samtal kan betyda mycket och det kräver inte så mycket av dig. Låt våra politiker få veta att vi är väldigt många oroade medborgare som kräver en kursändring! Skriv ett kort mejl om din oro och luska lätt upp adresser via våra länkar nedan. Skicka gärna med en länk till en pedagogisk text om klimatförändringarna, du kan använda någon av de texter som finns på exempelvis Klimataktions hemsida. Du kan lika gärna ringa direkt till ansvarig minister. Oftast svarar en sekreterare men denna har skyldighet att framföra ditt budskap.
Maila! Klicka pa länkarna nedan:
Statsminister Fredrik Reinfeldt
Miljominister Andreas Carlgren
Energi- & näringsminister Maud Olofsson
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Ring!
Fredrik Reinfeldt
(+46) 8 405 10 00
Andreas Carlgren
(+46) 8 405 10 00
Maud Olofsson
(+46) 8 405 10 00
Carl Bildt
(+46) 8 405 10 00
Vad händer?
Klimatlördagar Stockholm
Första lördagen i månaden under hela året har Klimataktion arrangerat klimatlördagar på offentligt plats runt om i Sverige. Klimatlördagarna utformas på olika sätt i olika städer. Tal, livemusik, intervjuer, infobord varvas med olika interaktiva aktiviteter för förbipasserande. På det sättet når vi ut till allmänheten om klimattoppmötets oerhörda betydelse och uppmanar människor att engagera sig för att påverka politikerna.
Håll utkik den sista tiden fram till toppmötet och titta på Klimataktions hemsida efter aktiviteter
htpp://klimataktion.se
24 oktober, 350.org-dagen, International Day of Climate Action
htpp//www.350.org
Lördagen den 24 oktober uppmärksammas klimatfrågan över hela världen. Det sker en massa kreativa och spektakulära aktioner i flera hundra länder, för att få politikerna att inse vad vi måste sikta på för att kunna hejda klimatförändringarna.
350 markerar den högsta koldioxidhalt, 350 ppm (miljondelar av atmosfären) som gör det möjligt för ekosystemen att binda koldioxid, så att klimatförändringarna inte skenar iväg. Reden nu befinner sig koldioxidhalten i atmosfären på ca 390 ppm, alltså redan en bra bit över en någorlunda säker nivå, vilket gör att vi så snart som möjligt måste sänka inte bara utsläppen, utan den ackumulerade nivån av koldioxid.
I Stockholm kommer det att ske en mängd saker, i regi av ett stort antal arrangörer:
Seminarier, uppträdanden och klimatspel på Ekoteket, Kulturhuset mellan 11.00 och 17.00.
Schema Ekoteket den 24 oktober:
11.00 - 11.25 Presentation af 350.org och The global Day of Action
11.25 - 11.30 Konstnarligt inslag
11.30 - 12.00 Presentation af tcktcktck, den svenska och den internationalla nedräkningskampanjen infor Köpenhamnstoppmotet.
12.00 - 12.55 Seminarium: 44 dagar kvar. Hur påverkar vi Politikerna? Presentation av kampanjen Nödstopp.
12.55 - 13.00 Konstnärligt inslag
13.00 - 14.00 Paus
14.00 - 15.30 Interaktivt rollspel om förhandlingarna infor och under Köpenhamnstoppmotet.
15.30 - 16.25 Seminarium: From Coal to Culture: Om hur man kan kommunicera klimatfrågan med kontens hjalp.
16.25 - 16.30 Konstnärligt inslag
16.30 - 17.00 Sammanfattning och info om resten av dagens och kvällens aktiviteter.
Under hela dagen pa Ekoteket, kommer det att ske parallella aktiviteter: Bokbord, workshops och kampanjpresentationer bland mycket annat.
Flash mobs och andra interaktiva aktiviteter ute på stan den 24 oktober
Parallellt med seminarierna inne på Kulturhuset och efteråt planeras även utåtriktade interaktiva aktiviteter ute på stan. Håll ögonen öppna!
Lansering av de blå flaggorna
Den 24 oktober kommer även tcktcktck-kampanjen att lansera de blå flaggorna på bred front. På tygerna finns ett svart öga och texten tcktcktck.se. Dessa kommer att finnas i tre olika storlekar och tanken ar att de ska hangas pa balkonger och cyklar, broracken och lyktstolpar over hela landet, sa att politikerna ser att de ar under uppsikt fore och under toppmotet. Vem som helst kan hanga upp en fortryckt flagga. Men det gar lika bra att hanga vilket blått tyg som helst och mala ett oga pa det. Redan nu gar det bra att hanga ut tyger. För att grannarna ska förstå vad du sysslar med laddar du ner vårt lilla flygblad och lägger i deras lådor.
Lank till nedladdningsbart flygblad
No Time for Lullabies - ett 350 minuter långt stjarnspackat musikmarathon pa Sodra teatern.
På kvällen den 24 oktober har artisten Ane Brun bjudit in en rad stora stjärnor, vilka på olika sätt kommer att gestalta det akuta läge som planeten befinner sig i. Musiken kommer att varvas med korta filminslag om klimatförändringarna. Parallellt med musikmaratonet, i angränsande rum. kommer det att ske aktiviteter som förmedlar förslag på lösningar och ger människor möjlighet att engagera sig.
5 december - Klimatdemonstrationer over hela världen
Lördagen den 5 december, bara tva dagar innan klimattoppmotet inleds, kommer det att hållas stora demonstrationer over hela världen for att kräva ett kraftfullt klimatavtal. Håll utkik efter mer info. Var gärna med och planera. Du behovs!
Har du idéer?
Har du tankar om andra aktioner, protester, typer av manifestationer eller korta kampanjer som skulle kunna rymmas inom vår kampanj? Hör av dig så lägger vi upp det här och sprider det vidare!
Nyheter
Klimataktion på Twitter
